Det är tungt nu.
Det har varit så jävla tufft för mig på senaste. Min onkel, min farmors man sedan 42 år, min bonusfarfar sedan jag föddes, gick bort den 12e Februari. Jag tror att jag bara skakade och grät i flera dagar, från och till. Jag tog ledigt från jobbet i två dagar, vilade upp mig och lät mig själv gråta ut ordentligt. Den 15e Mars var det begravning för min onkel, men jag hade fått ögoninflammation och fick inte gå dit. Det kändes förjävligt.. Jag grät så mycket den dagen att det kändes som att mina ögon torkade ut. Det var en riktigt tuff vecka för mig mentalt, faktiskt.
Det har även krånglat med jobbet så nu riskerar jag att förlora jobbet. Det är än så länge bara en provanställning, men jag hade blivit lovad att få fortsätta jobba när provanställningen hade gått ut i sommar. Dock verkar det inte vara min närmsta chefs val längre, utan jag får vänta på vad den högsta ledningen säger och därefter se om det blir någon tillsvidareanställning. Det känns otroligt segt för just nu går jag bara runt och väntar på att det ska bli April så att ledningen kan bestämma sig om hur det blir med mitt jobb. Så för tillfället väljer jag att uppdatera mitt CV och mina profiler på rekryteringshemsidor så att jag kan söka ett nytt jobb direkt när det blir aktuellt.
Livet känns verkligen som att det går i motvind just nu, men jag kämpar på så gott det går. Ha en fin Söndag, folket!